Jag är glad över att jag inte är någon facebookare. Jag dömer ingen annan som är. Jag var det själv för någa år sedan. När det kom. Sedan tog jag och C det gemensamma beslutet att inte vara med. Det tog för mycket tid. Man blev tvungen att bestämma om man ville ha kontakt med någon gammal bekant. Jag blev med på sidor som jag inte ens visste vad det var. Däremot tror jag facebook är enklare idag än det var då.
Nu behöver jag inte hålla kontakten med alla jag någonsin känt. Jag behöver inte känna någon press i hur många vänner jag har på facebook. Jag har heller inte koll på det allra senaste på facebook heller. Men det är inte detta som är poängen i detta inlägg.
Poängen är:
Tänk. Vad håller på att hända? ALLA är med på facebook. Varje företag har en egen sida. I reklam på tv hänvisar dom till sin sida på facebook. När försäkringskassan skickar ut papper är det reklam om deras Facebooksida på framsidan på kuvertet. Facebook är som ett eget internet - med den stora skillnaden att dom ÄGER allt. En skrämmande tanke.
Nu behöver jag inte hålla kontakten med alla jag någonsin känt. Jag behöver inte känna någon press i hur många vänner jag har på facebook. Jag har heller inte koll på det allra senaste på facebook heller. Men det är inte detta som är poängen i detta inlägg.
Poängen är:
Tänk. Vad håller på att hända? ALLA är med på facebook. Varje företag har en egen sida. I reklam på tv hänvisar dom till sin sida på facebook. När försäkringskassan skickar ut papper är det reklam om deras Facebooksida på framsidan på kuvertet. Facebook är som ett eget internet - med den stora skillnaden att dom ÄGER allt. En skrämmande tanke.